Hörselnedsättning barn 5 år

Möjligheter att fastställa orsak mot hörselnedsättning hos barn

Hörselnedsättning hos barn orsakas liksom dem flesta sjukdomar av arv och miljö. Hos spädbarn handlar detta i dem flesta fall om en i övrigt friskt unge med normalhörande föräldrar likt efterfrågar enstaka diagnos. Medfödd eller tidigt debuterande hörselnedsättning orsakas främst av genetiska faktorer (Figur 1), dock även kongenitala infektioner samt neonatala komplikationer (t ex grav asfyxi), behandling tillsammans med ototoxiska medicin och meningit/encefalit [1]. Hörselnedsättning ingår inom ett stort antal syndrom och är kapabel ibland existera den inledande avvikelsen vilket upptäcks via hörsel­screening från nyfödda.

Hörselnedsättning delas in inom ledningshinder samt sensorineurala hörselnedsättningar. Ledningshinder omfattar hörselgång samt mellanöra, samt de sensorineurala hörselnedsättningarna omfattar innerörat samt hörselnerven. Permanent hörselnedsättning existerar oftast sensorineural och huvudsakligen lokaliserad mot innerörat. Hörselskadan kan även omfatta hörselnerv och hjärnstam, t ex vid nervatresi och kärnikterus (svår neonatal hyperbilirubinemi). Ledningshinder eller konduktiv hörselnedsättning föreligger vid deformitet av hörselgång och/eller

  • hörselnedsättning barn 5 år

    • Screening viktig för att upptäcka hörselnedsättning hos barn

    Prevalensen av hörselnedsättning i Sverige är 1–2/1  vid födseln, 3–4/1  hos skolbarn och runt 5/1  hos barn 15–18 år, där ensidig och lätt hörselnedsättning står för den största ökningen [1]. Hörselscree­ning av nyfödda, förskolebarn och skolbarn bidrar till att upptäcka dessa hörselnedsättningar. Förvärvade eller progressiva hörselnedsättningar förekommer i alla åldrar och ska alltid uppmärksammas vid språkliga, kognitiva eller beteendemässiga avvikelser.

    Hörselscreening av nyfödda

    1–2 promille av nyfödda barn visar sig ha en permanent, habiliteringskrävande hörselnedsättning (> 40 dB nedsättning på bästa örat) [2]. Tidig upptäckt av medfödd hörselnedsättning och snabbt insatt hjälp är viktig för att optimera de drabbade barnens språkutveckling [3]. I Sverige infördes i början av talet allmän screening med det så kallade BOEL (blicken-orienterar-efter-ljud)-testet på BVC [4]. Detta test som utförs vid 7–8 månaders ålder, är ett distraktionstest där testaren bedömer om barnet reagerar på ett givet ljud­stimulus. Tyvärr visade sig BOEL-testet ha betydande begränsningar i storskalig användning för screening. En an

    Grad av hörselnedsättning har betydelse men kan inte unikt förklara skillnader i ordförrådsutveckling. Hos gruppen barn med hörselnedsättning finns också högre förekomst av andra funktionsnedsättningar, som kan komplicera inlärningen av talat språk. Det är viktigt att ha ett brett perspektiv när det handlar om planeringen av insatser för barn med hörselnedsättning och det finns anledning att särskilt uppmärksamma ordförrådsutvecklingen mer än vad vi gör i dag.

    Barn med hörselnedsättning har svårare att tillägna sig nya ord än normalhörande barn. Det får konsekvenser för både bredd och djup i ordförrådet, vilket i sin tur kan påverka läsförståelse och skolframgångar. Hörapparater underlättar och är viktiga, men återställer inte hörseln till fullo, framför allt inte hos barn med sensorineural hörselnedsättning.

    Barn med hörselnedsättning har som grupp svårare än normalhörande jämnåriga att tillägna sig nya ord.

    Användning av hörapparat har stor betydelse för ordförrådsutvecklingen, även för barn med lättare hörselnedsättning (Walker, Redfern & Oleson ). Det finns inte ett entydigt samband mellan behov av hörapparat och användning. Barnens motivation att använda