Hur mår man efter blodgivning
Blodgivning är ett av de viktigaste sätten att dela din goda hälsa med andra. Varje enhet blod du donerar kan hjälpa upp till tre personer i behov av blod eller blodprodukter, enligt amerikanska Röda Korset.
Men att donera blod kan också väcka vissa frågor om din dagliga rutin. Till exempel: Är det säkert att träna efter att ha gett blod?
Bloddonationstyper
Det finns några olika vägar du kan ta när det kommer till blodgivning, enl. till amerikanska Röda Korset. Du kan donera helblod, röda blodkroppar, plasma eller blodplättar.
Fullblod: Detta är den mest flexibla typen av donation. Det kan transfunderas i sin ursprungliga form, eller användas för att hjälpa flera människor när det separeras i dess specifika komponenter av röda blodkroppar, plasma och blodplättar.
Röda blodkroppar: Röda blodkroppar levererar syre till din kroppens vävnader. De är den del av ditt blod som används varje dag för dem som behöver transfusioner som en del av deras vård.
Plasma: Den flytande delen av blodet som används för att behandla patienter i akuta situationer.
Blodplättar: Små celler i ditt blod som bildar proppar och slutar blöda. Trombocyter används oftast av personer med ca
5 vanliga frågor angående blodgivning
Kan man ge blod beneath en läkemedelskur? Hur får man reda på sin egen blodgrupp?
I fjol något som har transporterats eller flyttats 20 diskussioner med den virtuella assistent som finns på Blodtjänsts webbplats, dvs. chatboten Pisara. Bland dem fem ämnen som detta oftast ställdes frågor angående fanns såväl information angående blodgivningsplatser samt blodgivningsintervall liksom olika ämnen kring lämpligheten för för att ge blod.
”Man behöver ej ensam tänka på sin lämplighet till att ge blod. Förutom den ständigt förbättrade chatboten får den som existerar intresserad från att ge blod hjälp av snabbtestet på vid webben samt av den omfattande informationen på Blodtjänsts webbplats. Dessutom får man individuell rådgivning på veckodagar per mobil på blodgivarnas avgiftsfria infonummer, tfn ”, säger Tuuli Vuori, informatör på Blodtjänst.
5 vanliga problem att diskutera om blodgivning
1. Vilka medicin hindrar blodgivning?
De flesta läkemedlen hindrar ej blodgivning. Oftast är detta symtom likt man behöver läkemedlet till viktigare för att ta hänsyn till än själva läkemedlet. Till modell är inflammationshämmande läkemedel inget hinder till blodgivning. Däremot kan detta symtom vilket de besitter använts till, såsom förhöjd kroppstemperatur eller huvudvärk, f
Vad gör jag om jag blir sjuk efter min blodgivning?
Känner du dig sjuk ska du direkt kontakta den blodcentral där du gav blod, plasma eller trombocyter. Det gäller om du blir sjuk inom tre dagar efter din blodgivning. Du hittar kontaktuppgifter på sidan Här finns vi.
Hur lång tid tar det för kroppen att bilda nytt blod igen efter att jag gett blod?
Det tar 2–4 veckor innan de röda blodkropparna återbildats. Det är dessa som tar längst tid att återbilda.
Jag har glömt att ta mina järntabletter flera dagar i sträck efter blodgivningen. Kommer mitt blod att vara i sämre skick nu?
De järntabletter du erbjuds efter varje blodgivning är tänkta som en ersättning för den järnmängd du förlorat i samband med blodgivningen. Du behöver inte ta dem dagligen. Att glömma bort att ta tabletterna några dagar spelar ingen roll. Fortsätt att ta järntabletterna som vanligt till de har tagit slut.
Om jag testar mitt blod och det visar sig att jag bär på en smitta, hur länge får jag vänta innan jag får veta det?
Blodcentralen kontaktar dig så fort som möjligt. Det kan ta veckor om provet måste skickas vidare till ett annat laboratorium för ytterligare testning. Om du misstänker att du är smitt