Kemisk förening uppbyggnad
Naturens byggstenar kallas atomer. detta finns 94 olika naturligt förekommande atomsorter och ytterligare 24 vilket är tillverkade i laboratorium. Varje unik atomsort kallas grundämne. Allt som finns omkring dig är uppbyggt av atomer.
Du kan jämföra atomer tillsammans din legosamling hemma. varenda unik legobit motsvaras från ett grundämne. Du förmå med hjälp av olika legobitar bygga olika modeller. Du kunna plocka isär modellen samt bygga upp något nytt med identisk bitar.
Naturen bygger upp universum med hjälp av olika grundämnen samt använder identisk atomer angående och ifall igen. dem atomer liksom du består av besitter använts flera gånger förut i andra kombinationer.
Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO
Atom betyder odelbar eftersom den grekiske filosofen Demokritos som ursprunglig hittade på begreppet atom, ansåg för att atomen plats odelbar.
Idag vet vetenskapen för att atomen består av mindre delar. Atomens delar:
- Protoner – Positivt laddade. Finns inom atomkärnan.
- Neutroner – Neutralt laddade. Finns inom atomkärnan.
- Elektroner – Negativt laddade. Åker runt atomkärnan inom elektronskal.
En atom är väldigt liten samt består mot största delen av ingenting. Om atomkärnan vore massiv som enstaka golfboll skulle de inledande el
I den mer avancerade organiska kemin för gymnasiet ska vi gå igenom hur man namnger föreningar, strukturisomeri samt stereoisomeri.
Informationen på denna sida är avsedd för &#;Kemi B&#;.
Substituentbegreppet
En substituent är då man har ersatt ett väte på stamkolkedjan med någonting annat. Det kan vara en annan kolkedja, eller så kan det vara någonting annat, såsom exempelvis en halogen.
När vi pratar om att ersätta ett väte med en kolkedja så finns det ett speciellt namn för dem, man lägger till -yl på slutet.
Den röda biten är substituenten på stamkolkedjan (som är en pentan) så har vi ersatt ett väte på det tredje kolet med en kolkedja som är ett kol långt. Det kallas för en metylgrupp.
Samma sak gäller för större substituenter, etyl, propyl, butyl, osv.
Namngivning
När man namnger en organisk förening gör man det på följande sätt:
Prefix Stam Suffix
Prefix är alla substituenter som finns på stamkolkedjan
Stam är den längsta kolkedjan som innehåller den viktigaste funktionella gruppen.
Suffix bestäms beroende på vad den viktigaste funktionella gruppen är och var de sitter på kolkedjan.
Prefix StamSuffix
2-metylpentan-1-ol
Stam
Vi börj
Kemisk förening
En kemisk förening är ett ämne som består av två eller flera olika grundämnen som är kemiskt bundna till varandra i bestämda massproportioner. Kemiska föreningar skiljer sig från grundämnen, som består av en enda sorts atomer, och från blandningar, som inte hänger samman kemiskt och inte har samma massproportioner. Ett exempel på en kemisk förening är vatten.[1]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Precisering av definitionen
[redigera | redigera wikitext]Det finns undantag till den inledande definitionen. En del kristallina ämnen är icke-stökiometriska, vilket betyder att deras sammansättning varierar beroende på små avvikelser i vilka atomer som ingår i kristallstrukturen. En del föreningar som betraktas som kemiskt identiska kan ha varierande andelar av tunga eller lätta isotoper av de ingående grundämnena, vilket gör att massproportionerna kommer att variera något. En förening är därför inte alltid fullständigt homogen, men för de flesta kemiska ändamål kan den betraktas som sådan.
Molekyler måste inte vara kemiska föreningar. En tvåatomig molekyl väte (H2) är homonukleär – dess atomer består av samma grundämne, så den är inte en kemisk