Smälta silver hemma
Ta tillvara rester av silver.
Vi får alla överblivet silver i form av trådar, bitar av plåt och lärorika objekt. I princip kan man göra två saker med detta. Lite större bitar kan ändra form och ingå som en del av ett nytt smycke eller så smälter man ner silvret och gör något nytt. Ska man smälta silvret så är det ett par saker man får tänka på. Det bildas i princip alltid luft i det smälta silvret och detta beror på att smält silver drar åt sig syre från luften som i bästa fall försvinner när det svalnar. En långsam avsvalning är därför bäst, för ju fortare silvret svalnar utanpå ju fler blåsor blir kvar inne i silvret. Dessa blåsor finns oftast i det övre lagret. När man ska bearbeta en smält klump så får man räkna med att formen kanske inte blir som man tänkt, för att man får ta hänsyn till luftblåsor. Bäst är att jobba förutsättningslöst när man filar. Är man inte nöjd s&
Grundlggande metoder inom silversmide
Att tänka innan ni startar en silverarbete
Börja tillsammans med att rita upp ditt arbete. Bestäm hur många halvfabrikat ni vill använda. Bestäm vilken tråd samt plåt ni utgår ifrån. Här är några tips:
- Örhänge bör ej väga mer än 7g.
- Rund tråd grövre än 3mm i diametern blir ofint som ring.
- Plåt till fingerprydnad bör artikel mellan 0,mm i tjocklek.
- Till örkrokar används ofta rund tråd tillsammans diametern 0,9 mm.
- Ska man fläta så är detta besvärlig för att ta grövre tråd än 0,8mm inom diameter. grövre tråd kräver starka fingrar.
- Till halsringar använd tråd såsom är minimalt 2mm inom diameter.
- Till hängsmycke använd minimalt 0,8mm tjock plåt.
- Till slutna stela handledsdekor använd minimalt 2mm diameter på rund tråd.
- Till breda, öppna samt stela handledsdekor brukar man använda 0,8 till 1,0 mm tjock plåt.
- Till mindre kedjelänkar används tråd tillsammans med ca 1,0 diameter. mot större länkar 1,,0mm diameter på tråden.
Smälta silver, vad behöver jag?
Jag hade nyligen tillfälle att besöka en konstnär som som arbetar med bronsgjutning, och hjälpa till med gjutningen av ett antal smärre objekt. Det var djäkligt spännande!
Smältugnen var helt hemmagjord; bestod i princip av ett par koncentriska tunnor med ett mellanrum fyllt av asbest. Värmekällan var en propangasbrännare, vars låga leddes in via ett rostfritt stålrör med en luftlucka helt nära tunnan.
Mitt i ugnen fanns en smältdegel av grafit, som innehöll bronsen. Då den var smält lyfte vi, jag och en tjej jag känner, degeln med den smälta metallen med hjälp av en "saxanordning", och placerade den i en därtill avpassad ring med skaft åt tvenne håll, som medelst ett handtag kunde vickas åt sidan, för att hälla ut metallen.
Gjutformarna hade vi färdigställt i förväg, av en massa bestående av en avpassad blandning av gips, lera och chamotte, och bränt i elektrisk brännugn i ett dygn ungefär, med en komplicerad temperaturgradient. Att tillverka gjutformar enligt denna metod, efter en vaxmodell ("cire perdue") är en hel vetenskap i sig själv..!
Med berått mod hällde vi, utan skyddskläder(!), den glödande smälta