Var lever myrslok

Jättemyrslok

Jättemyrslok (Myrmecophaga tridactyla) är den största representanten för myrslokarna, förekommer inom Central- samt Sydamerika samt placeras liksom ensam art i släktet Myrmecophaga.[4]

Utbredning

[redigera | redigera wikitext]

Arten förekommer inom Central- samt Sydamerika ifrån Honduras norra gräns mot norra Argentina.[1]

Utseende och anatomi

[redigera | redigera wikitext]

Jättemyrsloken förmå bli 1,2&#;meter lång (exklusive svansen) samt 60&#;cm upphöjd vid manken. Den yviga svansen blir 65 mot 90 centimeter lång. Vikten ligger vid mellan 18 och 39 kilogram.[5]

Påfallande existerar den långa smala nosen. Den äger en utdragen tunga likt kan sträckas ut upp till dryga 60&#;cm, dock diametern existerar bara 10 till 15 mm.[6] Tungans muskler ligger vid övre delen från bröstbenet medan de flesta andra däggdjur har liknande muskler nära tungbenet. Artens spottkörtlar ligger bakom örat och även inne inom halsen fram till axlarna. De existerar tillsammans lika stora likt övriga delar av huvudet och bildar en saliv som liknar klister.[7] Ögonen och öronen är jämförelsevis små. bota kroppen existerar täckt från ganska stärka hår tillsammans med en större styvhet samt längd vid svansen. Pälsens grundfärg existerar gråbrun mot mör

  • var lever myrslok

    • Myrkottar

    Myrkottar (Pholidota) är en ordning i djurklassen däggdjur. Ordningen utgörs av en enda familjManidae som består av det enda släktetManis med åtta arter. De lever i skogar och på stäpper i Afrika och Asien. Myrkottar kännetecknas av att stora delar av kroppen täcks av fjäll. Det svenska namnet syftar på likheten med gran- och tallkottar.[1] Myrkottar äter främst myror och termiter som de fångar med den klibbiga tungan. De är främst nattaktiva och beroende på art vistas de i träd eller på marken.

    Myrkottar förekom i nyhetsrapporteringen om coronavirusutbrottet Enligt kinesiska forskare skulle de ha utgjort en möjlig mellanvärd för viruset, som anses ursprungligen komma från fladdermöss.[2] Uppgiften har ifrågasatts av nyare forskning, som i stället ger kinesiska gatuhundar rollen som mellanvärd.[3]

    Relationer till andra djurgrupper

    [redigera | redigera wikitext]

    Myrkottar, myrslokar och myrpiggsvin är däggdjur, som har födan gemensam och som delvis fyller samma ekologiska nischer i olika delar av världen. De har emellertid ingen nära evolutionär släktskap med varandra. De är heller inte relaterade till de äkta insektsätarna, till vilka räknas vä

    Myrslokar

    Myrslokar (Myrmecophagidae) är en däggdjursfamilj som är känd för att arterna äter myror och termiter.

    Systematik

    [redigera | redigera wikitext]

    Myrslokarnas närmaste släktingar finns i familjen sengångare (Folivora), tillsammans bildar de ordningen håriga trögdjur (Pilosa).[1] Ordningen håriga trögdjur bildar tillsammans med bältdjuren, och den utdöda gruppen glyptodonter, överordningen trögdjur (Xenarthra).[2]

    Den evolutionära utvecklingen inom familjen visas i följande kladogram:

    Myrslokar (Myrmecophagidae) |--dvärgmyrslok `--Myrmecophaginae |--jättemyrslok `--tamanduor |--nordlig tamandua `--sydlig tamandua

    Myrslokar och myrkottar har många fysiska likheter men de är antagligen inte närmare besläktade med varandra utan har utvecklats på detta sätt genom konvergent evolution.[2]

    Till underordningen myrslokar (Vermilingua) räknas antingen bara en familj med tre släkten och tillsammans fyra arter eller två familjer där dvärgmyrsloken utgör en egen familj, Cyclopedidae.[3]

    Kännetecken

    [redigera | redigera wikitext]

    Jättemyrsloken med en vikt på omkring 30 kilogram är den största representanten för myrslokarna medan den minsta arten dvärgmy