Hur många spår finns det

Under rubriken Järnkoll har vi samlat ett antal sidor för dig som är nyfiken på järnvägen. Här hittar du bland annat statistik, historia och förklaringar till olika begrepp du kan mötas av i olika sammanhang.

Vi har som ambition att uppdatera statistiken löpande i takt med att nya siffror publiceras, antingen av oss eller av andra ansvariga myndigheter. Målet är att du som är nyfiken på järnvägen på ett enkelt sätt ska kunna ha järnkoll på spåren.

Om det är någon uppgift du saknar så skicka ett meddelande via rubriken Kontakt så lovar vi att undersöka vad vi kan plocka fram.

Vill du djupdyka i järnvägsstatistik?

Den myndighet som ansvarar för Sveriges officiella statistik inom transportområdet heter Trafikanalys, och på deras webbplats hittar du data om det mesta som rör järnvägen. Om du hellre vill jämföra statistik på EU-nivå finns EU-kommissionens sammanställningar. Några nyttiga länkar hittar du på sidan "Järnkoll på persontågens pun

  • hur många spår finns det

    • Järnväg i Sverige

    Sveriges järnvägsnät har en total banlängd på 10&#; kilometer med en total spårlängd på 15&#; kilometer ().[1][2]

    Av den totala banlängden (10&#; km) är 8&#; kilometer elektrifierat[1] och 9&#; km tillhör det statliga järnvägsnätet.[3]

    Av den totala spårlängden (15&#; km) är det statliga järnvägsnätet cirka 14&#; kilometer.[4] Omkring 80% av det statliga järnvägsnätet är elektrifierat.[4] Övriga spårinnehavare är Inlandsbanan och Arlandabanan som förvaltar infrastrukturen åt staten, Öresundsförbindelsen som ägs av svenska och danska staten samt museijärnvägar och industrispår med staten, kommuner och enskilda bolag som ägare. Järnvägsnätet i Sverige har byggts ut sedan [5] och var som störst före andra världskriget med över 16&#;&#;kilometer i banlängd.[3]

    Järnvägarna är utbyggda över hela fastlandet i Sverige. Tidigare har det även funnits järnvägar på Gotland och Öland. Det svenska järnvägsnätet når ut till Danmark, Norge. Järnvägsförbindelser finns även till Tyskland via tågfärja.[6] Det svenska järnvägsnätet är i huvudsak normalspårigt och är en del i Europas kontinentala järnvägsnät genom Öresundsförbindelsen.

    I regione

    Spårväg

    Spårväg är enstaka anläggning på grund av trafik tillsammans med rälsfordon, vanligen med enklare utformning än järnväg alternativt tunnelbana samt med enklare fordon. Historiskt har spårväg använts till transport från såväl frakt som resenär, inom städer och utanför. Numera syftar ordet framförallt på anläggningar för passagerartrafik, även ifall det ännu finns en fåtal banor med godtransporter.[1]

    Spårväg trafikeras från spårvagnar. Spårväg erbjuder högre hastigheter samt högre transportkapacitet än busstrafik, men lägre än tunnelbana. Denna relativt höga transportkapacitet gör spårvagn lämplig till medelstora mot stora städer, varför den vanligen hittas just var. Vissa banor sträcker sig även utanför staden mot närliggande städer och förorter. Ibland sker detta genom att spårvagn kopplar mot konventionell järnväg, så kallad duospårvagn. detta kan existera en smidig lösning, såsom dock innebär att vagnarna måste byggas för för att klara olika signalsystem samt säkerhetsföreskrifter. Detta gör vagnarna dyrare, varför sådana struktur inte existerar så vanliga.

    Historik

    [redigera | redigera wikitext]

    De första spårvägarna var anläggningar med hästdragna vagnar vid räls. Bland de inledande räknas Swanse