Hävdar sig hela tiden
Du har säkert hört någon säga ”Du behöver stå upp till dig själv!” Men vad betyder det? Att hävda sig egen på en konstruktivt sätt är en visst sätt att kommunicera. Om ni hävdar dig själv konstruktivt uttrycker ni dina känslor, tankar, behov och åsikter på en öppet sätt, som ej kränker andra människors rättigheter. Om ni är aggressiv använder ni en kommunikationsstil som kränker andra människors rättigheter. Ytterligare en kommunikationsstil är den passiva. ifall du kommunicerar passivt respekterar du ej dina egna rättigheter. ni har säkert också hört talas ifall kommunikationsstilen passiv aggressivitet. detta är då du existerar aggressiv – men vid ett omväg eller passivt sätt. en exempel skulle kunna artikel om ni smällde igen dörren efter dig samt drog dig undan då det ni egentligen ägde behövt utföra var för att utrycka din ilska vid ett konstruktivt sätt.
Myter angående självhävdelse
Det finns flera legender om konstruktiv självhävdelse. Ibland använder människor dessa legender som ursäkter för för att inte hävda sig själva bättre. detta är värt att titta närmare vid de denna plats myterna inom detalj. inom vecka 3, som handlar om sätt att tänka på en mer självhävdande sätt, kommer vi för att fördjupa oss i olika sätt at
Verben som ger liv åt repliker
Folk pratar mycket i texter. De säger inte bara saker – de frågar, menar, påstår och hävdar också. De kan dessutom berätta, bedyra och insinuera.
Den här typen av verb buntas ibland ihop under benämningen anföringsverb. Tillsammans med till exempel ett namn, ett substantiv eller ett pronomen kan anföringsverbet bilda en anföringsfras:
”Nej men, vad roligt!” utbrast stipendiaten.
Jag frågade: ”Har du glömt sätta på dig strumporna?”
Alla möjliga verb kan få uppdraget att markera anföring, så kallade expressiva anföringsverb:
”Gud vad tråkigt”, suckade eleverna, ”Vad trevligt att du kunde komma!” myste han.
På vissa skrivkurser får man dock rådet att snåla med verbvarianterna, och nästan bara använda det neutrala säger. Det gäller då främst mer journalistiska och sakliga texter. ”Verbet säger är fritt från emotionella laddningar och passar nästan alltid. Det tål upprepning”, kan man till exempel läsa på sajten Mediespråk. Sådana rekommendationer kan det vara bra att ha i bakhuvudet, men inte alltid följa. Omväxling kan – förutom att förnöja – också tydliggöra, bland annat om man vill poängtera att yttrande
Psykologen: 3 tecken på dålig självkänsla
Kritiska tankar
De kan bestå av självkritik, självtvivel, fokusering på sina svagheter. Eller att man tror att man ska bli avslöjad som ”bluff” eller har negativa åsikter om sig själv i olika situationer.
De här tankarna kan man se som ett slags säkerhetsbeteende: Om man ska kunna skydda sig mot andras ogillande är det säkrast att själv först ha upptäckt alla sina svagheter – så att man är förberedd.
Känslor av oro, ilska eller skam
Låg självkänsla visar sig ofta som känslor av nedstämdhet, ångest eller oro. Man kan känna skuld, skam, överdriven ilska, aggression eller vara extremt kritikkänslig.
Känslan är en reaktion som är auotmatisk och samtidigt inlärd. Man kan vara känslig för olika händelser, och hur man sedan reagerar på dessa påverkar känsligheten ytterligare.
En reaktion som fungerade bra när du var liten, till exempel ett ilskeutbrott, fungerar sällan i kontorsmiljö. Men ofta är det så väl inlärt att det är svårt att bryta mönstret och få nya erfarenheter.
Överdrivna beteenden
Vanligt är att inte kunna lyssna, hela tiden försöka hävda sig, vara i centrum, påstridig och framfusig. Eller motsatsen: att man är blyg