Grekisk saga
Grekisk mytologi
Grekisk mytologi är en samling mytologiska berättelser som innefattar såväl svarssägner och skapelseberättelse, mytologiska beskrivningar av äldre historiska händelser som rent sagostoff. Som vi känner den idag, nedtecknades den grekiska mytologin först av Hesiodos (i Theogonin[1], ) och berättelser ur myten - ofta sådana som inte alls nämns av Hesiodos - användes av ett stort antal författare under de följande århundradena.
Inledning
[redigera | redigera wikitext]Myternas ursprung var redan på Hesiodos tid förlorat i ett dunkelt förflutet. Dess mångfacetterade värld och gestalterna i den kan sägas återspegla dels det faktum att den grekiska religionen saknade sådant som heliga skrifter (i modern mening) och trosartiklar, men också graden av litterär bearbetning och ett heterogent geografiskt område som gränsade till många andra kulturer. Det finns en risk att samlade framställningar av den grekiska mytologin kommer att inkludera många berättelser och versioner som utformats av berömda författare i klassisk tid (t. ) eller senare, men som aldrig egentligen fanns som myter i religiös mening. Berättelsen om Antigone och hennes trotsande av öv
Trojanska kriget
Trojanska kriget
Trojanska kriget existerar ett mytologiskt krig såsom var en vanligt motiv i antik litteratur, bland annat inom Iliaden samt Odysséen från Homeros (de enda helt bevarade delarna av dem verk likt utgjorde den trojanska cykeln) samt Aeneiden av Vergilius. Skådeplatsen till det trojanska kriget existerar främst Anatolien, närmare bestämt den västra delen från nutidens Turkiet.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Iliaden och Odysséen skrevs troligen ner ca av rapsodenHomeros, varav berättelsen om kriget var baserad på sekler av muntligt historieberättande. Kriget utspelar sig mot slutet av Mykenska Grekland (ca ) samt användes kulturellt som ett förklaring mot varför den mykenska kulturen kollapsade. [1]
Då historierna ifall det trojanska kriget plats mycket kulturellt betydande på grund av antika greker fanns flertal dramatiska återberättande. Dramat populariserades på talet vilket skapade otaliga verk som berörde kriget samt dess karaktärer. Bland annat AischylosOrestien-trilogi, Sofokles tragedier Aias och Elektra och Euripides Andromache, Ifigenia i Aulis, Trojanskorna samt Ifigenia inom Tauris. [2]
Scener ur trojanska kriget
God in Disguise
Lyric suite by Lars-Erik Larsson
God in Disguise (in Swedish: Förklädd gud; sometimes translated to English as A God Disguised or Disguised God),Op.&#;24, is a cantata (officially "lyrical suite")[a] for narrator, soprano, baritone, mixed choir, and orchestra written in by Swedish composer Lars-Erik Larsson. Tuneful and pastoral in style, the neoromanticGod in Disguise is a setting of a narrative poem by the Swedish poet Hjalmar Gullberg; Gullberg's poem is itself based on the prologue to a Hellenicplay, in which the god Apollo is exiled from Olympus and condemned to mortal servitude as a flute-playing Thessalian shepherd. The cantata, which premiered over Swedish Radio on 1&#;April under the composer's baton, was an instant success. It remains not only one of Larsson's most celebrated compositions, but also one of the most frequently performed pieces of Swedish art music.
Background
[edit]Beginning in , the Swedish Broadcasting Corporation—the country's national, publicly-funded radio—employed Larsson as a composer-in-residence, music producer, and conductor; his main task was to write music to accompany various radio programs