Berga tegelbruk högsby
Berga tegelbruk
Tegeltillverkningen nära Berga Säteri har många gamla anor. Ett provtegel för Stockholms slott, tillverkat , finns bevarat. ifrån var herrgård och tegelbruket i familjen von Stockenströms ägo. (Åkers styckebruk)
Bruket plats länge en utpräglat tak- och rörtegelbruk. brann anläggningen ner, dock kom för att återuppföras igen. /43 byggdes ett murtegelbruk som komplement till taktegelbruket. På talet tillverkades omkring fyra miljoner tegelvaror årligen och bruket sysselsatte då 50 arbetare.
lades tillverkningen ned, sedan taktegelbruket åter brunnit ned.
Ugnsbyggnaden vid murtegelbruket var från Svedalatyp, ca 18 x 60 m, byggd inom 4 våningar med fasad av rödfärgad panel samt med tegeltäckt sadeltak. Skorstenen var centralt placerad inom byggnadskroppen. Ugnarna var skapade som numeriskt värde parallella ugnar, tillsammans upptagande en yta av ca 12 x 24 m.
Källa: Olsson, L-E. (): Tegelbruk i landet. En branschinventering. Rapport RAÄ Riksantikvarieämbetet, Stockholm.
Berga
Värdefull skog
Naturreservatet är hem för en rad ovanliga insekter. De trivs här tack vare traktens varma klimat och att det finns gott om ädellövträd. Dessutom finns här mycket död ved, alltifrån klena kvistar till ihåliga stammar. Veden är livsviktig för många av områdets rariteter.
Trädparasit
Den sällsynta misteln är en vacker och märklig växt, den enda i Sverige som parasiterar på lövträd. Mistelns frön sprids med hjälp av fåglar, framför allt trastar, som gärna äter de vita, klibbiga bären. Spanar efter mistel gör du med fördel på vintern. Lyft blicken och spana upp bland trädens kala grenverk. Får du syn på en grön boll som liknar ett fågelbo så har du misteln ovanför dig.
Fokus på småkryp
Vill du utforska småkryp är sommaren bästa årstiden. Aspfjärilen kanske visar upp sig på grusvägen. Eller noshornsoxen, en släkting till ekoxen, som kan ses krypa omkring på döda träd. Har du riktigt tur kanske den sexfläckiga blombocken dyker upp och landar på ett hundkäx, en växt som är vanlig utmed grusvägarna.
Lera blev tegel
I slutet av talet byggdes ett tegelbruk söder om Berga gård. Det blev startskottet för en industriell epok som pågick ända fram till Du kan fortf
Berga tegelbruks AB
Högsby socken, Högsby
Tegelbruket vid Berga Säteri uppfördes och AB Berga Tegelbruk bildades året därpå. Bruket byggdes enligt Svedalasystemet med en kammars ringugn i bottenvåningen och torkning i tre våningar ovan ugnen.
Produktionen var för småländska förhållanden mycket stor eller ca 4 miljoner sten/år. I sortimentet ingick alla sorters mur-, fasad- och förbländertegel, form- och radialtegel och tidvis också taktegel och rör. Bruket hade även en glacerugn för glacering av taktegel.
Som drivkälla användes från början en 50 hkr:s ångmaskin. Antalet anställda varierade mellan 30 och 40 man. då tegelbruket ägdes av Nygärde producerades 2,8 miljoner tegel. Under talet verkade bruket åter under eget namn och gjorde då mellan 3 och 4 miljoner sten.
Under talet återupptogs tillverkningen av fasadtegel, medan taktegeltillverkningen upphörde. Berga tegelbruk lades ned
Olsson, L-E. (): Tegelbruk i Sverige. En branschinventering. Rapport RAÄ Riksantikvarieämbetet, Stockholm.