Den nya runraden

Runor är skrivtecken som uppstod århundradena efter Kristi barnafödande och brukades av germaner.^[1] Runorna ordnas i runrader uppkallade efter de sex första runornas ordningsföljd: äldre futhark (ᚠᚢᚦᚨᚱᚲ, fuþark), anglofrisisk futhorc (ᚠᚢᚦᚩᚱᚳ, fuþorc) samt yngre futhark (ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ, fuþąrk), vilket inom svenskan homologerats till termen futhark (jämför alfabet) på grund av att förklara dessa runuppsättningar i allmänhet. De äldsta runfynden härrör från detta sena talet Flera olika runrader användes för olika språk, samt vissa runtecken införlivades även i varianter av detta latinska alfabetet, vilket allteftersom (i Norden på –talet) ersatte runorna, även ifall spridda bruk av dessa länge levde kvar vid sina håll – inom Dalarna skrevs det exempelvis runor ända in vid talet. Runorna fick även en renässans på talet genom bland annat Johannes Bureus såsom tryckte ett lärobok tillsammans med runor på grund av svenskt skolbruk.

Samtliga runinskrifter, såväl inom Norden – några även i land i norden, nära den svenskspråkiga byn Vörå inom Österbotten – som utanför, men än så länge med undantag för dalruneinskrifterna, samlas inom Samnordisk runtextdatabas. Runfynd besitter gjorts ifrån Sydeuropa ända upp mot Lappland samt Ryssland, me

Vad är skillnaden mellan den äldre och den yngre Runraden?

Den runa som translittereras med o återger i lite äldre inskrifter vanligtvis ett nasalt a-ljud, som uttalades ungefär som franskans en. I yngre inskrifter står den för o. Exempel på de vanligaste stungna runor under vikingatiden.

Läs mer

När upphörde runskrift?

I början av talet slutade man resa runstenar. Men människorna fortsatte till vardags att skriva med runor på samma sätt som man hade gjort på vikingatiden. De ristade in runtecknen med en vass kniv i en träbit. Människorna på vikingatiden ristade ju inte bara runor i hårda tunga stenar. Följaktligen, när slutade man använda runor? Runor förknippas ofta med vikingarna, men de kantiga skrivtecknen fortsatte att användas långt efter vikingatidens slut på talet. Det latinska alfabetet gjorde sitt intåg i Norden vid den här tiden, men de nya bokstäverna användes i regel bara av kristna munkar.

Varför hade vi två 16 Typiga futharken?

Eftersom den urnordiska runraden återgav de germanska språkljuden behövdes en ändring av skriften och då infördes den 16-typiga futharken, uppenbarligen väldigt snabbt och ungefär samtidigt över hela Skandinavien. Därmed,

Yngre futhark

För en överblick av alla runraderna och dess bruk, se Futhark.

typiga runraden / yngre futhark

Yngre futharken ristad på ett vikingatidaben: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴᚼᚾᛁᛅᛋᛏᛒᛘᛚᛦ

Yngre futhark (av de inledande runorna: ᚠᚢᚦᚬᚱᚴ, fuþark),^[a] även kallad typiga- eller nordiska runraden, bland flera namn, var ett fornnordiskt skriftsystem i form av en runrad (futhark) som var i bruk under vikingatiden och nordisk tidig medeltid (ca –).

Olika varianter med olika utformning av runtecknen förekommer, där de två viktigaste i Norden kallas långkvistrunor och kortkvistrunor, vilka främst skiljer sig i antalet fogade kvistar. En extrem variant är stavlösa runor där huvudstavarna är bortrationaliserade, varpå skriften består av streck och punkter med olika lutning, längd och höjdplacering. En sen variant är stungna runor – runor med insatt prick – som anger runors separata ljudvärde.

1:a ätten						2:a ätten						3:e ätten
ᚠ	ᚢ	ᚦ	ᚬ	ᚱ	ᚴ	᛬	ᚼ	ᚾ	ᛁ	ᛅ	ᛋ	᛬	ᛏ	ᛒ	ᛘ	ᛚ	ᛦ	långkvistrunor
ᚭ	ᚽ	ᚿ	ᛆ	ᛌ	ᛐ	ᛓ	ᛙ	ᛧ	kortkvistrunor
f v	u y/ö o v/w	þ ð	ą å/o	r	k g ng	h	n	i j e	a