Dygdetik gott samhälle
Vad är ett gott samhälle och ett gott liv från en dygdetisk syn?
Jag vet inte riktigt vad du fått uttrycket att "samhället ska blomstra" ifrån.
Dygdetiken kan man säga är uppdelad mellan:
konsekvens - handlingar som leder till goda konsekvenser
plikter- handlingar som är goda utifrån förutbestämda idéer
Dygdetiken sätter människan bakom handlandet i fokus, snarare än handlingarna i sig. Det vill säga att är du en god och bra människa, så kommer du också att handla rätt och bra. Dygdetiken ska alltså spegla hur vi är som människor. Hur kan vi utifrån detta bygga ett gott samhälle och ett gott liv?
Som dygder brukar vara exempelvis ärlighet, generositet o.s.v. eller andra ideal som anses efterstreävansvärda. Exakt vilka dygder som anses goda kan ju dock variera från samhälle till samhälle.
Tanken är att man ska tänka vad en dygdig person skulle ha gjort och agerat- vilket inte alltid är helt lätt. Det är således svårt att ge ett allmänt dygdetisk svar på specifika dilemman exempelvis om att ge pengar till fattiga - det beror på hur du är som person och vilka dygder som gäller. Om givmildhet anses som en dygd så bör du agera efter detta- men måste
Ofta föreställer vi oss etiken som en uppsättning regler vi är ense om att inte bryta emot. Vi känner i vårt hjärta och förstår i vårt samvete vad som är grundläggande rätt och fel.
Men tänk om etik är mer som att spela musik, något om kräver både övning och undervisning. Men som till slut gör att man kan uppträda med glädje, skicklighet och stil. Så har flera filosofer funderat. Vi ska se närmare på dessa funderingar som kan samlas under titeln "dygdetik".
Ända fram till de senaste decennierna har etiken dominerats av två sätt att gripa sig an frågan om hur man bör handla. Utilitaristerna frågar sig: Hur ska vi handla för att uppnå bästa möjliga resultat. Den handling är god som t ex staten anser "bäst" för alla, eller som ger mest njutning. Den handling är god som individen anser ger mest njutning eller nytta. De som går i Kants fotspår, kantianerna, frågar sig däremot: Hur ska vi handla för a Dygdetik är enstaka normativ kvist som skiljer sig ifrån andra grenar av etiken som betonar att goda handlingar existerar handlingar liksom leder mot vad såsom är gott (konsekventialism) alternativt som betonar människans plikter (deontologi).[1][2] vilket som existerar en dygdig handling bedöms efter vad en (annan) dygdig människa hade gjort i identisk situation. Dygdetikens grundpelare existerar tre fundamentala begrepp: dygd, praktisk visdom och eudaimoni. Dygder uppfattas inom eidetiken som karaktärsdrag snarare än som handlingar. Dygden "ärlig" innebär tillsammans med andra mening för enstaka dygdetiker ej det för att tala sanning om personen gör därför av fruktan för konsekvenserna eller från andra odygdiga skäl, utan en kraftfull motvillig emotion inför lögnen. Från Aristoteles, som existerar en nödvändig gestalt inom dygdetiken, besitter termen eudaimoni inlånats, vilket innebär 'lycka', 'välmående'.[2] på grund av dygdetiken hålls rationellt tänkade framför instinkter, och handlingar bör bedömas med rationella argument istället för efter den handlandes instinktiva begär.[3] Några av dem mest namnkunniga dygdetikerna existerar Platon, Aristoteles, Elizabeth Anscombe, Philippa Foot, Richard Taylor, Alasdair MacIntyre, Rosalind Hursthouse, Michael Slote o
Dygdetik